Sitter på bussen på väg till skolan. Det enda jag har i tankarna är egentligen sötnos. Jag har fortfarande inte kommit på hur jag ska göra för att få honom fortsätta le. För mig känns det som att det inte spelar någon roll hur jag gör, jag sviker honom ändå. Jag vet verkligen inte.:-(
Pratade med Malin igår <3 hon fick mig på lite bättre humör faktiskt. Jag är så jävla glad för att hon finns där för mig när mina krafter är slut. Hon hjälper mig att bygga upp dom igen och det är så skönt att veta att någon bryr sig om hur jag mår men som ändå hjälper mig att komma på hur jag ska göra för att kunna hjälpa honom.
Du är underbar Malin <3 det finns ingen bättre än du. <3